Så hjälplös…

Just nu står tiden stilla, vi har en Lillasyster som inte alls är nöjd. Det är svårt att veta exakt vad som är fel, det går ju bara att gissa sig till. Bvc tror att hon är för ivrig när hon ska äta och att det ställer till det för henne, till slut blir hon så arg för att hon inte kan slappna av och äta att hon bara skriker istället. Vi bär, vaggar och försöker lugna henne men inte mycket hjälper. Många gånger somnar hon hungrig och vaknar till efter en kort stund och då ofta ännu argare. Att försöka lägga henne till brösten då är näst intill omöjligt då hon ofta bara skriker ännu mer…

Jag är så matt i kroppen av allt bärande och vaggande och det krävs inte mycket för att värken ska göra mig förtvivlad. Skriket påverkar mig mycket snabbare nu och jag känner mig så hjälplös, känns ofta som att mitt egna barn inte vill vara hos mig och jag vet liksom inte vad jag ska göra för att lugna henne. Hon skriker i timmar ibland med endast några korta pauser och det tär på mitt psyke att höra hennes skrik och inte kunna göra något för att underlätta…

DSC_0261

Sedan kommer det dagar då hon sover bra, äter bra och kommer till ro mycket bättre än vanligt. Då man tror och hoppas på att nu vänder det men dagen efter är hon tillbaka i sina dåliga vanor. Många gånger är det barnen som stör hennes sömn och det är ju helt omöjligt att hålla dom tysta för att hon ska få sova. Det dåliga samvetet för Liten och Lillebror blir bara större och större men just nu måste min fokus ligga på Lillasyster. Emellanåt tar Mattias henne så jag får göra saker med barnen och de tillfällena värdesätter jag enormt mycket just nu. Som tur är har dom accepterat att hon skriker för det mesta och det verkar inte ha någon stressande effekt på barnen i alla fall…

Jag hoppas så att vi kommer ta oss igenom det här och att det snart blir bättre. Dagarna flyter in i varandra och ofta har jag inte koll på vilken veckodag det är. Gör det mesta på ren rutin och kommer på mig själv att försvinna i mina tankar. Jag vill inget hellre än att hon ska vara nöjd och komma till ro. Jag saknar min lilla flicka som sov gott i början och som kunde ligga i famnen utan att skrika.

Hur tufft det än må vara så är hon det finaste jag har och jag älskar henne av hela mitt hjärta!!!

Perfekt helgmys…

Igår hade vi en riktigt bra dag här hemma. En lugn söndag fast ändå inte, det är väl sällan det är lugnt när man har småbarn och hundar men lugnare än vanligt på nått vis. Barnen fick nya tatueringar som vi satte på i väntan på lilla kusinen som kom på besök…

DSC_0269

DSC_0301

DSC_0283

DSC_0293

Så kom hon lilla kusin och tjejerna klädde upp sig i kjolar och rosetter, lekte med Maileg och ritade…

DSC_0313

Lillebror byggde tågbana och körde tåg med Farbror och Pappa…

DSC_0320

Och Lillasyster hon mår betydligt bättre och somnade gott i babygungan…

DSC_0322

Just nu har vi bara Nea hemma och det är galet lugnt med bara en hund…

DSC_0324

DSC_0325

Strax innan maten gjorde vi i ordning lite kvällsmys…

DSC_0337

DSC_0342

Pysslade lite fina pinnar…

DSC_0350

DSC_0354

DSC_0359

Lycka i en liten skål…

DSC_0363

DSC_0364

Vi pratar mycket om att samarbeta här hemma och detta var ett riktigt roligt samarbete…

DSC_0367

DSC_0371

DSC_0379

DSC_0382

DSC_0384

Perfekt helgmys…

DSC_0387

Innan kvällen kommer brukar barnen få hjälpas åt att plocka undan allt dom dragit fram under dagen, vilket kan vara en hel del! Men det är riktigt skönt att sätta sig tillsammans i soffan och ha lite ordning i alla fall…

DSC_0394

DSC_0397

DSC_0400

DSC_0403

DSC_0409

DSC_0411

DSC_0419

Och för första gången på säkert en vecka kunde Lillasyster sitta hos Liten utan att skrika på en gång, två glada tjejer…

DSC_0441

Hoppas vi får en fin vecka och ni likaså!!!

Tuva 3 veckor…

I torsdags blev Tuva 3 veckor och hon spenderade mestadels av dagen med att sova. De dagarna är mer sällsynta just nu och det är svårt att veta varför hon har så svårt att komma till ro. De stunder då hon riktigt sover kan jag inte hjälpa att titta på henne, så fridfull ligger hon där…

DSC_0222

Vi var på Bvc i veckan och hon har äntligen börjat gå upp stadigt i vikt 4365g vägde hon. Det känns oerhört bra att veta att mjölken räcker och att hon får i sig det hon ska trots att hon emellanåt inte får ro att äta. Jag hoppas att hon snart kan slappna av mer även om det kan vara svårt i ett hus där det alltid är livat. Vi har provat Minifom som inte verkar hjälpa värst mycket även om jag ökat antalet droppar, nästa steg är en pysventil och funkar inte det så är det väl inte magen som stör henne utan mer att hon blir övertrött/överstimulerad….

DSC_0224

DSC_0225

DSC_0246

All min tid går åt att försöka hålla vår lilla flicka nöjd och jag gör mitt bästa även om det inte alltid känns så. Jag önskar så innerligt att jag kunde förstå varför hon är så ledsen emellanåt men vi lär fortfarande känna varandra och just nu är det hon och jag. Omvärlden får helt enkelt vänta, det finns ingen ork till mycket annat…

DSC_0227

Älskar henne av hela mitt hjärta!!!

Sötaste små…

Alltså alla dessa ytte pytte kläder, helt underbara ju!

När Lillasyster bara var några dagar gammal åkte vi och köpte några småsaker vi behövde och då kunde vi bara inte låta bli att köpa lite höstkläder till Lillan. Alla tjejer behöver ju skor det vet ju vem som helst och dom sötaste små fodrade skorna hittade vi i mjukaste babyrosa. De mesta hon har är ju från Liten och Lillebror i klädväg och det är riktigt roligt att plocka fram kläder som syskonen en gång haft. Man glömmer så fort hur små de faktiskt varit…

DSC_0810

DSC_0814

Den fina lilla kaninen fick hon av familjen Wesa och den är verkligen super mjuk…

DSC_0821

DSC_0827

Åkpåsen är Litens gamla och jag älskar den lika mycket nu som då…

DSC_0832

DSC_0819

Mössan kommer från Newbie…

DSC_0835

DSC_0829

DSC_0843

Hoppas ni har det mysigt där ute i höstrusket!

Kanelbullensdag…

I lördags var det kanelbullens dag så vi hade tänkt baka bullar med barnen men vi åkte ut till Petra & Calle som inte träffat Lillasyster än så något bullbak blev det inte. Lillasyster har upptäckt att hon blir nedlagd emellanåt och tycker inte alls om det. Hon vill bli buren och vaggad mest hela tiden och helst av allt av mig. Att sitta med bebis i soffan är hur mysigt som helst men samtidigt är det tungt och rätt krävande när man knappt kan äta eller gå på toan utan att hon skriker efter en. Inte den bästa av helger för mig som känner mig helt uttömd på energi men igår fick vi en stund över för bullbak med barnen som älskar att baka lika mycket som mamman…

DSC_0998

DSC_0003

DSC_0010

Duktiga Lillebror som gör så fina bullar…

DSC_0022

DSC_0024

DSC_0029

DSC_0036

DSC_0041

Oktober är ju en rosa månad så vi förgyllde bullarna med små rosa hjärtan…

DSC_0056

DSC_0061

DSC_0065

Koncentrationen hos Liten är bara för underbar…

DSC_0069

DSC_0074

DSC_0091

DSC_0093

DSC_0099

DSC_0108

Hon som bakar med kärlek…

DSC_0125

Sen fick mamman baka, visserligen i två omgångar då Lillasyster vaknade till och inte ville vara hos pappan men bullar blev det till slut ändå…

DSC_0127

Ugnen, den nya ugnen som bästa svärmor försedde oss med var underbar. Känslan av att äntligen kunna baka igen, lika bra som jag föreställt mig.

Och så dom där två som ivrigt väntade på sina bullar, Liten som frågade 20ggr om dom var klara snart och Lillebror som såg dom växa och jublade över det…

DSC_0130

Vaniljbullar…

DSC_0145

DSC_0155

DSC_0158

Ikväll blir det bullar och mjölk efter en betydligt bättre dag med en rätt så glad och nöjd bebis!

Önskar er en riktigt fin avslutning på Måndagen!!!

Känslan av att kunna promenera igen…

I slutet av förra veckan vågade jag mig ut på den första promenaden sen Lillasyster kom. Vädret var alldeles för vackert för att kunna motstå så jag tog med tjejerna runt kyrkan. Vin är fortfarande hos mormor och blir ompysslad medan tjejerna löper vilket är så otroligt skönt att slippa tänka på just nu även om vi saknar honom…

DSC_0915

DSC_0911

DSC_0923

Det går inte riktigt att beskriva känslan av att kunna promenera igen, även om kroppen inte alls är lika förtjust i det som jag är så är det värt det alla gånger och att få se tjejerna hoppa jämfota på väg ut värmer i själen…

DSC_0926

DSC_0945

Om man nu tvunget måste rulla sig i hästskit ja då får man stå ut med en kall dusch när man kommer hem…

DSC_0952

Och Lillasyster hon sov hela promenaden och låg ute och sov 2 timmar efteråt så lite frisk luft och sol uppskattades även av henne…

DSC_0956

Fler sådana promenader blir det och jag längtar efter att få gå långa skogspromenader igen och just nu känns det inte alls så långt ifrån…

Ha en fin dag vänner!!!

I höstskrud…

Så kom Oktober och imorgon blir lilla Tuva 2 veckor. Det går verkligen galet fort men jag njuter av varje sekund tillsammans med henne. Hon är så liten och så ny och det finns verkligen inget bättre än att bara få mysa med henne, det blir en hel del bebisbilder just nu men det går bara inte att låta bli att fota vår lilla tjej…

En liten Tuva i höstskrud 1 vecka gammal…

DSC_0974

DSC_0976

Min lilla ängel, att tänka på allt jag gått igenom under våren med avgiftningen och smärtan i kroppen så är det mer än värt det och jag skulle göra om det utan att tveka. Min lilla barnaskara är det absolut finaste jag har och nu känns det så självklart att lilla Tuva skulle komma till oss…

DSC_0977

DSC_0978

DSC_0964

DSC_0989

DSC_0983

Önskar er en fin början på Oktober!