God kväll Måndag!
Tyvärr har jag inte möjlighet att prioritera bloggen just nu med allt som är på gång i livet. Jag saknar att få sitta och skriva av mig, att få berätta och dela med mig av fina stunder i vårt liv och givetvis de mindre glamorösa stunderna också men just nu räcker inte tiden till så det får bli lite glapp emellan inläggen just nu. Jag lovar att jag ska blogga ikapp och lägga ut bilder som jag inte hunnit gå igenom än.
Idag kom den där dagen som jag haft som en klump i magen en längre tid. Dagen då Lillebror fick följa med till dagis för att stanna, givetvis är jag med honom nu i början. Men det kändes mycket märkligt att göra ordning båda barnen på morgonen och att sedan stanna kvar. När jag och Lillebror åkt hem har vi kunnat mysa med varandra och ta det lugnt, utforska och pilla med alla leksaker utan en Liten som vill visa hur man gör. Helt plötsligt finns inte den där tiden längre.
Men inskolningen har gått över förväntan och Lillebror har njutit av nyfikna barn hela dagen. Han har skrattat och iakttagit mest hela tiden och förmiddagen började med en rolig stund i sandlådan…
Storasyster hjälpte såklart till i sandlådan…
Och glädjen när han fick sitta bak på cykeln och åka runt runt runt på gården…
Utforska lite här och där…
Ja det finns en del att göra på dagis…
Lunchen gick lika bra som alltid och Lillebror åt med god aptit, att äta pasta själv var lite knepigt men med lite hjälp fick han i sig allt och lite till.
Därefter var det sovdags och även den gick bra. Han satte sig upp i början och ville titta och lyssna på de andra barnen men efter några varv upp och ner på madrassen tryckte han in huvudet mot mitt lår och somnade. 1 timme sov han och trots att det är betydligt mindre än vad han brukar så kändes det riktigt bra för att vara första dagen.
Lite fick han utforska inne när han vaknat till och strax därefter åt vi mellanmål som fick avsluta dagen…
Både jag och barnen var riktigt trötta efter en intensiv dag men tröttast var nog ändå mamman. Jag har haft en fullbokad helg som varit riktigt kul men mycket påfrestande för kroppen och så fort pappan kom hem somnade jag i soffan. När jag vaknade hade jag frossa samtidigt som jag svettades, kunde knappt resa mig upp men efter att jag fått i mig middag och tabletter piggnade jag till igen.
Det är svårt att få till vilodagar ibland trots att jag vet att jag inte längre fungerar riktigt om jag inte planerar in dom. Att låta kroppen få en paus från påfrestning och smärta är så otroligt viktigt men det är svårare än man kan tro när man har småbarn, hundar, hus och kanin och sedan företag på det…
Och ikväll, ja då kom känslorna som sköljde som en våg inom mig och pressade ut små tårar. Sorgen över att inte få gå hemma mer och att inte få ta hand om lilla Lillebror på heltid längre. Han är ju bara knappa 15 månader och skolas in mycket tidigare än tänkt på grund utav mina smärtor. Jag önskar att jag kunnat behålla honom hemma lite till men det går inte och det känns otroligt smärtsamt. Men samtidigt vet jag att han kommer få en underbar tid på dagis tillsammans med Liten och massa nya vänner!
♥
Ha en fin kväll vänner!!!
